Långsam uppbyggnad

Ja, man hade ju hoppats kunna skriva ett hurtigt inlägg igen efter ytterligare 2 månader, men det är ganska trögt med återhämtningen av höger fot. Däremot är jag i ganska god muskeluppbyggnad, fast smärtorna fortfarande är besvärande. Jag simmar 2 ggr i veckan, promenerar varje dag olika långa sträckor beroende på smärtan i foten och cyklar varje helg flera mil per gång. Vänster fot är i alla fall snäll, vilket man kan glädjas åt. Smärtorna i höger sitter över och under den yttre fotknölen och är ibland så jobbiga att jag inte alls kan promenera. Men cykla går ju bra. Det är bara att kämpa på. På söndag åker jag till Sverige igen och skall röntga höger fot och då kanske doktorn kan säga vad det är för fel. Hoppas det inte är något allvarligt.

Bort med två skruvar

I tisdags - den 12 mars - var jag i Stockholm och tog bort två skruvar som satt i vänster stortå, som ju är stelopererad. Skruvarna hade gjort ont ända sedan operationen den 27 juni av min första fotled. De satt helt enkelt i vägen och det gjorde ont när skorna tryckte på skruvarna, som stack ut en smula. Skönt! Annars tycker jag att det har stått still ett längre tag nu. Det gör fortfarande ont över höger fots högra fotknöl - rejält ont och dessutom över vänster fots vänstra fotknöl. Nu har jag ju ett nytt sår som skall läka också med några stygn, så lite pipig är jag för tillfället.

Foten mår mycket bättre

Nu är foten äntligen bättre. Ja, redan sista veckan i januari märktes en klar förändring. Foten blev en del av min kropp igen och smärtorna avtog en smula. Till sist kunde jag promenera hela vägen från Altstadt och hem, vilket är ungefär 3 km. Fast då gjorde det ont. Detta var den 28 januari. Det gör ont över höger fotknöl och under hälen efter en stunds promenad, men jag hoppas det skall klinga av. Ingen simning än.

Tillbaka i München och upp på cykeln

Den första riktiga cykelturen gjorde jag på nyårsafton och igår tog jag en längre vända på ungefär en timme. Det känns bra att cykla, men inte att gå. Det gör ont under hälen och över den högra fotknölen och det spänner och drar i ärret. Om en vecka gissar jag att min simning kan börja, så då hoppas jag att foten ledas upp på ett bättre sätt. Jag är otålig och ängslig och väntar ivrigt på tydliga framsteg.